torsdag 17 november 2016

Debattartikel - Sverige behöver mer digitaliseringskunnande, kortare utbildningar och specialisering


Sverige upplever en allt snabbare omställning inom industrin som drivs av digitalisering och det skapar stora utmaningar om vi ska undvika en revolt mot "etablissemanget" som vi nyligen har sett i USA. Så skriver Stefan Fölster (Reforminstitutet) och Nima Sanandaji (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) i en debattartikel i DNSverige styr mot samma populistiska revolt som USA.  Företag hittar inte folk med rätt kompetens och förändringstakten ökar hela tiden. Den nuvarande utbildningssystemet hinner inte med omställningen och kompetensglappet bara ökar, framför allt saknas anställda med tillräckligt bra digital kompetens. Risken är att allt fler jobb försvinner till mer snabbfotade länder, i synnerhet i Asien, och med det växer missnöjet i de drabbade orterna.

Artikeln fokuserar på fyra nyckelfrågor som kräver åtgärder:
  1. Den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen
    Kombinationen yrkeskompetens och digitala kompetenser är nödvändig inom alla branscher.
  2. Ungdomar specialiserar sig ogärna
    Specialister behövs idag.
  3. Vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar
    Inom teknik kan första årets kursmaterial vara inaktuellt redan i slutet av utbildningen. Bättre att bryta upp utbildningen i kortare moduler varvade med praktik. 
  4. Utbildningsmodulerna bör byggas som ”digitala lärare”
    Större fokus på flexibla nätbaserade moduler som gör det enklare att kombinera studier med arbete.
- Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

2 kommentarer:

Ekholmsskolan sa...

Det som framförallt saknas är näringslivets vilja att delta med ekonomiska och faktiska resurser. Praon är på väg att försvinna, för det finns inte relevanta platser till högstadiets elever och de elever som vill jobba efter noan hittar varken sommarjobb eller riktiga arbetstillfällen. Det är inte bara invånarna som blivit bekväma och inte orkar vidarutbilda sig, utan jag upplever att företagen blivit bekväma och vill ha arbetskraft serverat utan att själva bidra med skatter för utbildningsväsendet och tid i form av praktik och möljighet att jobba och studera parallellt.

Alastair Creelman sa...

Tack för kommentaren. Minns att många företag hade stora utbildningssektioner för 30 år sedan (jobbade själv på Telia Utbildning) men de flesta avskaffades under 90-talet. Frågorna som väcks i artikeln är, som allt annat i livet, mer komplexa och det finns sällan enkla lösningar.