söndag 17 december 2017

Det digitala samhället - ny rapport


Regeringens digitaliseringsstrategi, som kom ut i maj, fokuserade på fem nyckelområden: digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. En ny rapport av företaget Visma, Det digitala samhället, har undersökt hur olika organisationer och individer ser på utvecklingen.  Rapporten bygger på två större undersökningar bland både allmänheten och bland ledare inom svenska organisationer och innehåller intressanta statistik om hur de ser på utvecklingen.

Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen men fördelningen är jämn när det gäller deras inställning (positiv/negativ) till ökad digitalisering. När det gäller företag så tror 83% att deras satsningar på digital kompetens kommer att öka framöver och cirka 40% ser digitalisering av administrativa processer som det viktigaste satsningsområdet.

- Det digitala samhället analyserar digitaliseringen utifrån tre teman: digitaliseringen och individen, dagens och framtidens digitala organisationer samt det uppkopplade samhället. Hur viktigt anser svenskarna att det är att hänga med i utvecklingen? Vilka processer kommer företagen prioritera att automatisera framöver? Hur vill svenskarna ha kontakt med olika samhällsfunktioner i framtiden? Det och mycket annat ger den här rapporten svar på.

fredag 15 december 2017

Vem ställer flest frågor vid akademiska konferenser?


En ny studie från amerikanska Cornell university, Women's visibility in academic seminars: women ask fewer questions than men, har tittat på könsfördelningen på frågor vid akademiska konferenser. Studien omfattar statistik från cirka 250 olika konferenser och seminarier i 20 länder och svaret är ingen överraskning; män står för de flesta frågorna. Artikeln rekommenderar att moderatorer försöker att fördela frågorna bättre men framför allt att låta en kvinna ställa den första frågan. Ett intressant resultat av studien är att om en kvinna får fråga först så är könsfördelningen mycket bättre än om en man får inleda frågestunden.

- Furthermore, our observations indicated that the gender of the first person to ask a question predicted the gender imbalance in subsequent questions, with proportionally fewer questions asked by women when a man was the first to ask a question. A longer time for questions was associated with less of an imbalance, but attempts to manipulate the time for questions in two departments were unsuccessful. We propose alternative recommendations for increasing women's visibility at these events and suggest that our results are best explained by internalized gender role stereotypes about assertiveness.

torsdag 14 december 2017

Linnéuniversitetet först i Sverige med digitala examensbevis

Pressbild Linnéuniversitetet (Anders Runesson)
Linnéuniversitetet har blivit det första lärosätet i Sverige att utfärda digitala examensbevis. Digitala bevis är en tanke som funnits länge, men först i och med nya Ladok i samband med e-bevarandesystem och e-signeringshantering, kunde de tekniska lösningarna komma på plats.

De nya examensbevisen är digitala och verifieras med e-signatur. Den digitala hanteringen effektiviserar handläggningstiden och säkerställer att studenten får tillgång till sitt bevis direkt när det är beslutat, istället för att vänta ytterligare upp till två veckor på tryck och posthantering. Nu kan även studenterna skicka vidare ett bevis i ett mail eller via en arbetssökandeportal, utan att behöva vidimera papperskopior och skanna in sina bevis. Förutom en snabbare och säkrare service till studenten så är detta också ett led i Studerandeavdelningens arbete för en hållbarare framtid, då vi avsevärt minskar pappersförbrukning.

onsdag 13 december 2017

Kommunikation mellan lärare och elever - digitala och fysiska lärmiljöer kompletterar varandra


Många lärare använder sociala medier och appar för att kommunicera med elever utanför klassrummet och ge större möjligheter till diskussion. Ett nyligen avslutat projekt vid Mälardalens högskola, LOOP, har undersökt likheter mellan lärarnas kommunikation och elevernas delaktighet i fysiska och digitala lärmiljöer, enligt en nyhet från Mälardalens högskola, Nu avslutas projektet LOOP - om det virtuella och fysiska klassrummet.

Projektet har analyserat kommunikation mellan lärare och elever i årskurs 8-9, både i klassrummet och i digitala lärmiljöer som sociala medier. Resultaten visar att var tredje lärare använder sociala medier i sin undervsining och att diskussioner sker där både under skoldagen och på kvällarna. Lärarna använde sociala medier som en integrerad del av klassrumsundervisning för brainstorming, dela filmer och bilder, skapa en extra kanal för diskussion mm.

- Resultaten visar att lärare kan göra på flera olika sätt för att antingen skapa känsla av ”ett sammansatt klassrum” i det fysiska och virtuella eller för att hålla dessa utrymmen separata från varandra. Deras användning av olika kommunikativa medel i undervisningen gör att man kan betona lärande och elevens visande av sina färdigheter antingen i det virtuella, i det fysiska eller gränsöverskridande av båda. I vissa fall är lärappen en integrerad del av ordinarie undervisning och kommunikationen mellan lärare och elever flödar i princip fritt i tid och rum, i andra fall begränsar lärare undervisningen och elevers möjligheter för deltagande till enbart det fysiska rummet. Vad som fungerar när beror på förutsättningar inom ämnen och undervisningsinnehåll och lärarens personliga stil.

Se ett bildspel om projektet, Lärares användning av sociala medier och digitala plattformar. Läs mer om LOOP-projektet.

tisdag 12 december 2017

Kursmaterial om könsnormer i bildspråket

Pressbild, Statens medieråd
Det finns ett stakt behov av bättre utbildning kring hur könsnormer bekräftas och förstärks av bildspråket i olika medier, i synnerhet som en följd av #metoo-kampanjen. Statens medieråd har nu tagit fram ett webbaserat utbildningspaket, Könsnormer i bildspråket, enligt ett pressmeddelande, ”En bild säger mer än tusen ord”- nytt verktyg hjälper unga att avslöja könsnormer i bildspråket. Det handlar om att kunna tolka bilderna vi ser dagligen på nätet och i tryckta medier och bli mer medveten om vilka budskap de sänder. Materialet finns just nu på svenska men det kommer snart att översättas till engelska och arabiska.

Könsnormer i bildspråket utgår från tre frågor:
  • Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?
  • Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?
  • Hur kan vi arbeta mer normkritiskt och inkluderande?
Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.

Materialet diskuterar normer kring manligt och kvinnligt genom olika övningar, bildpresentation (Powerpoint), teoretisk samt praktisk bildanalys. Här illustreras också hur mängden bilder med liknande representation kan skapa ett visuellt mönster som påverkar oss själva och hela samhället i en viss riktning.


Som komplement till detta kan jag också rekommendera kursmaterialet Propaganda och bilders makt, också av Statens medieråd.

fredag 8 december 2017

Classroom Screen - visuellt stöd för klassrumsaktiviteter

Classroom Screen är ett väldigt enkelt verktyg för att synliggöra klassrumsaktiviteter. Det är en webbsida som du visar via en projektor eller smartboard. Du kan snabbt och enkelt lägga upp information om grupparbete, en stoppklocka som visar hur mycket tid som är kvar för aktiviteten, visuella symboler för tystnad, grupparbete, pararbete osv, QR-koder till webbsidor som ska användas av klassen samt rittavlor, textrutor och även trafikljus som kan ändras för att visa när t ex ljudnivån är för hög. Du kan också välja bland 38 språk och välja lämplig bakgrundsbild.

Det går inte att spara din layout till nästa gång men verktyget är så enkelt att du kan snabbt ta fram precis det du behöver till varje lektion. Classroom Screen fungerar bäst i webbläsaren Chrome.

Här kommer en kort film som visar hur du kommer igång.

torsdag 7 december 2017

Effektivare webbinarier


Hur kan vi skapa mer interaktiva webbinarier och hur kan vi omvandla ett webbinarium till en community som fortsätter diskussionen långt efter webbsändningen? Det var utgångspunkten för ett internationellt projekt, Effective webinars, som jag deltog i för ett par år sedan tillsammans med kollegor från Norge, Danmark, Island och Österrike. Vi testade många sorters webbinarier under två år i samarbete med utvalda externa partners från både utbildningsområdet och näringslivet. Erfarenheter från projektet har nu samlats i en ny artikel i tidskriften European Journal of Open, Distance and E-learning, Webinars as active learning arenas.

- Denna artikel, med utgångspunkt i erfarenheter från ett nordiskt projekt som löpte från 2014 till 2016, presenterar ett brett sortiment aktiviteter, verktyg och metoder som kan främja engagemanget hos webbinariedeltagare. Artikeln fokuserar speciellt på metoder avsedda att fördjupa diskussionen och förlänga den bortom det synkrona webbinariets fasta tidsramar. Ett framgångsrikt webbinarium kan även utmynna i en gemensam praktik, och vi undersöker här ett antal verktyg och metoder som stödjer en sådan process.

onsdag 6 december 2017

Internationell konferens om det hållbara universitetet


KTH i Stockholm kommer att vara värd för en internationell konferens om hållbarhet inom högre utbildning, International Sustainable Campus Network, ISCN2018, 11-13 juni 2018. Konferensen handlar om hur vi kan skapa hållbara lärmiljöer, processer och byggnader på campus samt hållbar ledarskap. Årets konferens kommer att öppnas för externa deltagare genom flera kollaborativa aktiviteter enligt principen crowdsourcing (storskalig idésamling via nätet).

- Higher Education Institutions have a unique role and responsibility for the future and for driving the development of a sustainable society. HEI’s are charged with the task of fostering sustainability in the leaders of tomorrow, developing solutions and methods to address a sustainable future and ensuring that we contribute knowledge to society. HEI’s must also ensure that our everyday operations and practices are consistent with a sustainable future and we work to holistically integrate sustainability into mission of the university and our daily tasks.

måndag 4 december 2017

Digital hållbarhet viktig för framtidens forskning


Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.

- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.

Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.

söndag 3 december 2017

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech IndustrySwedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:
  • Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
  • Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
  • Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
  • Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 
Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.

torsdag 30 november 2017

Öppna kontorslandskap främjar inte kreativitet

CC0 Public domain by Marc Mueller on Pexels
Debatten om kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor fortsätter. Vid många universitet införs sådana miljöer för att främja kreativitet, lyfta fram kollaboration och öka flexibiliteten men en artikel i Vetenskapsrådets nättidning, Curie, Öppna landskap – inget som gynnar kreativiteten, ifrågasätter trenden, i synnerhet när det gäller forskare.

Artikeln har länkar till flera forskningsartiklar som pekar på flera faror med öppna kontor. En studie vid Malmö Högskola (Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Hanne Berthelsen, Tuija Muhonen och Susanna Toivanen) visar bland annat följande effekter: störningseffekter, fler arbetar hemifrån, ökad sjukfrånvaro, minskad social gemenskap och minskad arbetstillfredsställelse. I artikeln intervjuas flera forskare som har både studerat fenomenet och har egen erfarenhet. De menar att det finns klara fördelar för dem som arbetar i täta team och jobbar väldigt kollaborativt. Men för forskare verkar det finnas få fördelar. Det är väldigt svårt att jobba med känsligt material eller ta känsliga telefonsamtal i ett öppet kontor. Enligt Eva Hoff (institutionen för psykologi vid Lunds universitet):

- Problemet är att vi inte har kontroll över vilken kommunikation och information som kommer in. Det blir många störningsmoment och fel sorts kommunikation. Därför blir det negativt. Vi har behov av ett litet territorium där vi själva bestämmer när det ska vara socialt. I ett kontorslandskap går det ju aldrig att utvisa någon när man behöver fokusera inför en deadline.

Artikeln innehåller länkar till flera intressanta studier inom området.

onsdag 29 november 2017

Utbildning är nyckeln till integration

En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samarbete med bland andra UHR (Universitets- och Högskolerådet) har undersökt frågor kring flyktingars möjlighet till högre utbildning och validering av befintliga kompetenser, enligt en artikel av UHR, ”Viktigt ta vara på kunskapsbasen hos akademiker som kommer till Sverige”. Arbetsgruppen ser att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd kopplas endast till arbete idag och föreslår en lagändring så att även utbildning ger denna möjlighet. Dessutom bör lärosäten få ekonomiska incitament att arbeta mer med validering av arbetserfarenheter och kompetenser.

Idag finns det branscher som har stora anställningsbehov men inte hittar folk med rätt kompetens. Bland flyktingar finns det akademiker och erfarna människor inom sådana branscher som vård, omsorg, teknik mm och de behöver kompletterande utbildningar. Förslagen gynnar inte bara flyktingar men även människor som vill sadla om. Enligt Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen:

- Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt.

Förslagen diskuteras vidare denna vecka vid SUHF:s konferens, En högskola för alla – om nyanländas inkludering.

tisdag 28 november 2017

En robothund i huset?

Kan du tänka dig en hund som är ren, kravlös och som hjälper dig med hushållsarbete? Då kan robothunden Spotmini vara lösningen. Den har utvecklats av företaget Boston Dynamics och har fått mycket medieuppmärksamhet på sistone. Kanske lite utanför den här bloggens fokusområde men ytterligare ett tecken på att robotar har kommit för att stanna.

måndag 27 november 2017

Kunskapsspridning räcker inte - från ord till handling

CC0 Public domain on Pixabay
Forskning ska komma till praktisk nytta i samhället och inom industri. Många forskare ägnar mycket tid att sprida sina erfarenheter via föreläsningar, populärvetenskapliga artiklar osv men oftast omvandlas det inte till handling. En post på bloggen Colearn, Varför ska forskare sprida kunskap om den inte används?, menar att projektfinansiering fokuserar för mycket på kunskapsspridning i stället för implementering. Folk lyssnar till intressanta föredrag men det verkar så svårt att gå från ord till handling; även om alla är inser vikten av forskningsresultaten så översätts dem inte till handling. Artikeln efterlyser mer fokus på aktivitet och att vi ska bli bättre på att vidareutveckla bra forskningsresultat.

- Det är avslutningsvis vanligt att när finansieringen för ett forskningsprojekt tar slut så säger man hejdå till både projektet och de kunskaper som utvecklats. Samma sak gäller kunskapsspridning via föredrag – det är trevligt att lyssna på lite nya idéer men sedan går vi hem och gör som vi alltid har gjort. Men ska man bli lite tråkig och kritisk kan man fråga sig varför forskare egentligen ska lägga tid på att sprida kunskap. Är det inte dags att sätta lite tryck på att göra något av denna kunskap i praktiken?

fredag 24 november 2017

Skapa tillgängliga möten

CC BY-SA Some rights reserved by Xbxg32000 on Wikimedia Commons
Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.

I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.