måndag 21 maj 2018

Praktisk guide till badges

CC BY Some rights reserved by Open badges for folkbildning
Hur kommer vi igång med open badges, dvs digitala certifikat som validerar färdigheter och engagemang? Ett Nordplusprojekt, Open badges for folkbildning, har skapat en enkel guide som tar dig steg-för-steg på fyra språk (svenska, engelska finska och isländska) om hur du skapar en badge, lägger in kriterier, uppgifter och bedömning och aktiverar tjänsten.

torsdag 17 maj 2018

Svenska lärosäten säger upp avtal med Elsevier


Regeringen har målet att senast 2026 ska alla forskningsartiklar baserade på offentligt finansierad forskning publiceras med s. k. open access, med andra ord att artikeln är fritt tillgänglig för alla. Enligt en artikel i Biblioteksbladethar Kungliga Biblioteket och bibliotekskonsortiet Bibsam sagt upp sitt avtal med det stora internationella förlaget Elsevier eftersom förlaget inte möter kraven på open access. Det kan betyda att svenska lärosäten inte får tillgång till artiklar publicerade efter avtalet löper ut. Universitetsbiblioteken i Tyskland har redan sagt upp sitt avtal och liknande åtgärder planeras i flera länder. Förhoppningen är att kunna förhandla om en lösning så fort som möjligt.

Bakgrunden är att förlagen tar ut stora prenumerationsavgifter för sina artiklar och det betyder att statligt finansierad forskning är tillgänglig endast för dem som kan betala. Enligt artikeln publicerar Elsevier cirka 4000 svenska artiklar per år och det kostar de svenska lärosätena 13 miljoner i publiceringskostnader samt att biblioteken får betala totalt 120 miljoner kroner i prenumerationskostnader för att kunna läsa tidskrifterna.

Kraven som de svenska biblioteken ställer är:
  • Omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer.
  • Läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer.
  • En hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.
Enligt Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding:

- Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång.

onsdag 16 maj 2018

Forvo - uttalslexikon på över 300 språk


Om du undrar över hur ett visst ord eller uttryck uttalas kan du slå upp det i Forvo. Forvo är ett uttalslexikon som innehåller över 4 miljoner ord på cirka 330 olika språk. Alla ord och uttryck har spelats in av medlemmar som har språket som modersmål och de söker alltid flera medlemmar som vill bidra till lexikonet genom att spela in ord som saknas. Många ord har spelats in av flera medlemmar och det betyder att du kan jämföra mellan olika uttalssätt. Den svenska delen innehåller idag 114 460 ord och det mest sökta ord på svenska är Göteborg.

tisdag 15 maj 2018

Digital verktygslåda för lärare - webbinarium om projekterfarenheter

EDEN (European distance and e-learning network) arrangerar ett webbinarium måndag 21 maj, 16.00, med titeln: MODERN project – Useful toolkit demonstration to evaluate and use digital tools in educational scenarios. Projektet hjälper lärare att integrera digitala verktyg i sin undervisning och under webbinariet kommer Alfredo Soreiro, University of Porto, att presentera ett klassifieringssystem för digitala verktyg.

MODERN project aimed at helping teachers and trainers incorporate new digital and mobile learning tools into day to day teaching and training delivery. The webinar will present the results of the project that has identified, assessed and categorised the latest and popular digital teaching/training/learning tools. The webinar will present some demos as well.

måndag 14 maj 2018

ISO21001 - ny standard för utbildning

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images
Nu finns det för första gången en ledningssystemstandard för utbildningsorganisationer, ISO 21001. Standarden kan användas av alla slags utbildningsorganisationer som erbjuder någon form av utbildning eller kompetensutveckling, från förskola till universitet inklusive företagsutbildning. Standarden omfattar också alla utbildningsformer, såväl nätbaserad utbildning som traditionell utbildning i klassrum.

Utbildningssektorn skiljer sig från andra sektorer eftersom det inte handlar om en enkel kund-leverantör relation. Utbildningsorganisationen kan skapa optimala förutsättningar för lärande, men aldrig garantera att studenten/eleven faktiskt lär sig. ISO 21001 ska därför hjälpa utbildningsorganisationer att utvärdera i vilken grad de faktiskt uppfyller kraven hos elever/studenter och andra intressenter samt förbättrar organisationens förmåga att leverera kvalitet.

- Det är inte vanligt att svenska utbildningsorganisationer arbetar med ledningssystem trots att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Jag hoppas verkligen att många tar chansen nu när det finns en specifik ISO-standard för utbildningsorganisationer som är uppbyggd på best practise från hela världen, säger Tina Bohlin, projektledare SIS, Swedish Standards Institute.
.

fredag 11 maj 2018

Webbinarium - Hur synliggör vi vuxnas lärande?

Vuxenutbildning får sällan stor uppmärksamhet i medieflödet trots att det finns många viktiga frågor och inspirerande exempel. Hur kan vi som arbetar inom området se till att dessa frågor syns och hörs i mediebruset. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) organiserar ett webbinarium, Make adult education visible!, måndag den 4 juni 13.00 för att diskutera detta och informera om erfarenheter från ett europeiskt projekt, Let Europe know about adult education (LEK).

Syften med webbinariet:
  • To highlight learning examples from the LEK-project curriculum testing;
  • To share ideas and experience of adult educators reaching out to mainstream media;
  • To strengthen the LEK-project community and enlarge the network.

torsdag 10 maj 2018

På väg mot en nationell biblioteksstrategi

CC0 Public domain by geralt on Pixabay
Kungliga biblioteket (KB) har fått uppdraget av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi till mars 2019. Det handlar om att möta alla utmaningar som dagens digitala samhälle ställer, inte minst när det gäller att stå som en neutral och pålitlig partner i en värld av falska nyheter och ryktesspridning. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. I ett pressmeddelande, På väg mot en nationell biblioteksstrategi: För ett Bibliotekssverige i den digitala tidsåldern, presenteras ett utkast till strategi som KB har tagit fram.

Bland annat presenteras följande förslag till åtgärder som ska stärka det svenska biblioteksväsendet:
  • En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen. I dagsläget är lagen svår att tillämpa på audiovisuella medier och omfattar dessutom inte sociala medier. Risken är att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade.
  • Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, KB, att ansvara för digitala bibliotekstjänster.
  • Ett tydligare uppdrag till KB som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet.
  • Stärkt skolbiblioteksverksamhet, både analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning.
  • Bättre genomslag för barnperspektivet i biblioteksverksamheten, med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.
  • Fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
  • Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.
  • Fler utbildade bibliotekarier till folkbibliotek och högskolebibliotek. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna.

onsdag 9 maj 2018

Tozzl - arbetsyta för klass- eller grupparbete

Tozzl är en kollaborativ arbetsyta där du kan lägga upp flera fönster med chatt, aktiviteter/schema, filmer, Twitterflöden, dokument och filer mm. En bra plats för att synliggöra klassens aktiviteter för dagen eller som arbetsyta för grupparbete. Verktyget är gratis och du kan lägga upp en ny arbetsyta på bara några minuter. All data lagras inom EU och om du vill ha högre säkerhet kan du lägga din arbetsyta bakom ett lösenord.

Här får du en introduktionsfilm av Richard Byrne.

tisdag 8 maj 2018

TodaysMeet läggs ner


Verktyget TodaysMeet, som används som chattforum på många konferenser och i klassrummet, läggs ner i juni. Precis som så många andra gratisverktyg på nätet har TodaysMeet drivits av en eldsjäl, James Socol, och nu har han varken tid eller energi att fortsätta. Han förklarar varför han lägger ner verktyget på en bloggpost, Thank you from TodaysMeet, and goodbye.

Det finns dock flera andra verktyg som du kan använda för att skapa mer interaktivitet i din undervisning eller på konferenser. Ett alternativ är Tlk.io där du kan skapa en enkel chatt nästan på stående fot och deltagarna får vara helt anonyma om de vill.

Ytterligare alternativ finns i Richard Byrnes bloggpost, TodaysMeet Is Shutting Down - Six Alternatives to Try.


måndag 7 maj 2018

Webbinarium om trender inom europeisk högre utbildning

Varje år publicerar EUA (European University Association) sin trendrapport som ger en överblick på förändringsprocesser och trender ino europeisk högre utbildning. Onsdag den 30 maj, 14.00, får du förhandsinformation om årets trendrapport i ett webbinarium, Learning and Teaching at European higher education institutions: findings from TRENDS 2018 survey. I år fokuserar rapporten på utvecklingen inom lärande och undervisning.

- This webinar will share a set of first findings from the TRENDS 2018 survey, with a focus on current developments in Learning and Teaching, which is a more and more important topic at institutions and in policy discussions across Europe.

Syftet med webbinariet är att presentera de viktigaste trenderna och lyssna på deltagarnas synpunkter och därmed få in flera perspektiv i frågorna. Rapporten kommer att publiceras till hösten.

söndag 6 maj 2018

Digital delaktighet i särskolan måste prioriteras - debattartikel


Elever som har går i särskolan riskerar digital utanförskap eftersom digitala färdigheter inte tränas i skolan som man gör i all annan skolverksamhet. Utan digitala färdigheter blir det svårt för särskoleelever att klara sig i framtidens digitala samhälle. Så skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, och andra representanter från området i en debattartikel i Dagens Samhälle, Alla måste ges möjlighet att vara digitalt delaktiga. De vill se en satsning från regeringen på kompetensutveckling för både särskolepersonal samt föräldrar och att digital kompetens ingår i elevernas vardag framöver.

Skribenterna lägger fram tre uppmaningar till regeringen:
  • Prioritera den digitala kompetensen inom särskolan. Inkludera grundsärskolan, gymnasiesärskolan och den särskilda vuxenutbildningen i pågående digitaliseringssatsningar.
  • Satsa på att personal och anhöriga får möjligheter att öka sin digitala kompetens och sin förmåga att ge stöd. 
  • Lagstifta om att gruppbostäder och dagliga verksamheter ska erbjuda gratis internetuppkoppling.

torsdag 3 maj 2018

Webbinarier om digital tillgänglighet

Hur kan vi se till att plattformar och verktyg tar hänsyn till alla användare och kan anpassas efter olika funktionsnedsättningar? 17 maj är Global Accessibility Awareness Day med syfte att sätta fokus på tillgänglighetsfrågor, inte minst inom IKT. Under dagen arrangeras det många evenemang och aktivitieter och företaget Blackboard erbjuder en serie webbinarier som passar alla tidszoner. Totalt 9 webbinarier äger rum under dygnet och du får anmäla dig till dem som passar dig. Gästtalarna kommer från universitet i flera länder som dela med sig av sina erfarenheter och forskning inom tillgänglighetsfrågor.

The target audience of GAAD is the design, development, usability, and related communities who build, shape, fund and influence technology and its use. While people may be interested in the topic of making technology accessible and usable by persons with disabilities, the reality is that they often do not know how or where to start. Awareness comes first.

Mer information och anmälan.

tisdag 1 maj 2018

Europeana i klassrummet - ny MOOC för lärare

Europeana är en omfattande samling öppna lärresurser om det europeiska kulturarvet med över 50 miljoner konstverk, artefakter, böcker, videor och ljudinspelningar från hela Europa. Nu startar en öppen nätkurs (MOOC) för lärare som vill lära sig mer om hur de kan använda Europeana i sin undervisning. Kursen, Europeana in your classroom, startar denna vecka och pågår i drygt sex veckor. Kursen består av fem moduler och beräknas kräva 4-5 timmar per vecka. Du lär dig att söka resurser i Europeana, skapa lektioner och använda samlingens olika pedagogiska verktyg.

The MOOC will introduce participants to the Europeana platform, where they will find different resources for educators such as pictures, videos, texts and various tools that they can easily integrate in their lessons. Moreover, the MOOC will help teachers to build learning scenarios using digital cultural heritage, in a framework of 21st century skills.

Titta på introduktionsfilmen.

måndag 30 april 2018

Varför blir man lärare? - ny studie


Varför väljer man att läsa till lärare? Fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, Stefan Lundström, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, har undersökt detta genom att fråga över 250 lärarstudenter, enligt ett pressmeddelande från LTU. Studien, ”Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice”, har publicerats i European Journal of Teacher Education och analyserar över 250 brev som studenter antagna till tre olika lärarutbildningar på Luleå tekniska universitet skrivit i början av sin utbildning.

I breven framträder fyra huvudanledningar till att studenterna vill bli lärare:
  • Skapa goda skolupplevelser: Kopplar till den egna skoltiden. Studenter med positiva skolerfarenheter vill gärna återskapa dem. De som har negativa upplevelser med sig vill förändra skolan till det bättre.
  • Få ett givande yrke: Bland blivande gymnasielärare återkommer skäl som att få en universitetsexamen, ett tryggt heltidsjobb och ett meningsfullt och utvecklande yrke. Blivande lärare för yngre årskurser betonar hur viktigt det är för dem att i framtiden få arbeta med människor, speciellt barn.
  • Fostra goda medborgare: Många lärarstudenter vill göra skillnad, både för enskilda elever och för samhället i stort.
  • Vikten av värdefull kunskap: De blivande lärarna lyfter fram vikten av goda ämneskunskaper och ett engagemang för sina ämnen. Vanligast bland studenter som ska bli gymnasielärare.
– Ju yngre elever studenterna ska bli lärare för, desto mer altruistiska är skälen till att de söker sig till yrket. Få tar upp saker som lön och anställningstrygghet, trots att det ofta är just den typen av externa motiv som lyfts fram i diskussionen om hur vi ska få fler lärare i Sverige, säger Stefan Lundström, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.

Källa: Pressmeddelande från Luleå tekniska universitet, Vad driver framtidens lärare? på myNewsdesk.

lördag 28 april 2018

Fem vanliga myter om utbildning


Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.
  • Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
    Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
  • Digitala infödingar
    Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
  • Flervalstester används bara för faktainlärning
    Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
  • Lärstilar
    Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
  • Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
    Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!