lördag 17 februari 2018

Konferens om återkoppling till lärare


Enligt undersökningar har nästan en tredjedel av skollärare aldrig fårr någon återkopplng på sin undervisning. Lärarens professionella utveckling gynnas starkt av kontinuerlig återkoppling och kompetensutveckling, inte minst med hänsyn till skolans digitalisering. En konferens i Stockholm,
Nu öppnar vi klassrumsdörrarna!26 april, organiserad av Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen) kommer att diskutera olika strategier och metoder för att skapa bättre återkoppling till lärare.

- Konferensens huvudfokus ligger på hur de lärare, skolledare och huvudmän gör som arbetar systematiskt med att utveckla undervisningen för att eleverna ska nå målen. Hur man arbetar med kollegialt lärande och lektionsobservationer. Konferensen kommer även att ta upp praktiknära forskning och hur det nationella stödet för systematisk professionsutveckling i skolan kan utvecklas framöver.

fredag 16 februari 2018

Nya flexibla, korta högskoleklasser för yrkesverksamma

Regeringen ger ett uppdrag till Vinnova att ta fram flexibla, korta högskolekurser på avancerad nivå för redan yrkesverksamma specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet och fokusera på att fylla kompetensbehov som identifieras, bland annat i regeringens samverkansprogram.

Sveriges konkurrenskraft är beroende av att kompetensen i arbetslivet ständigt utvecklas.

- Kompetensförsörjningen är den första fråga som företag i alla branscher och över hela landet tar upp när jag träffar dem. Samtidigt går den tekniska utvecklingen mycket snabbt med en ökad användning av alltifrån AI till drönare och företagen behöver kunna rekrytera personal som har uppdaterade kunskaper, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

Uppdraget gäller att ta fram ett mindre antal pilotprojekt. Resultat av uppdraget ska lämnas till regeringskansliet senast 31 mars 2020.

- Den snabba tekniska utvecklingen gör att vi behöver fylla på med kunskap under yrkeslivet, så att Sverige även i fortsättningen kan konkurrera med kompetens. Korta, flexibla kurser på avancerad nivå kan bli en betydelsefull väg till livslångt lärande, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

torsdag 15 februari 2018

Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola - ny avhandling

Sara Willermark (Bild: Christina Axelson)
Många lärare i skolan känner att de är dåligt utrustade i den pedagogiska tillämpningen av digitala medier och verktyg i sin undervisning. Förändringsarbetet pågår men det går trögt och utvecklingen är ojämn. Sara Willermark, Högskolan Väst, har nyligen lagt fram sin doktorsavhandling, Digital didaktisk design. Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola, som bland annat ger konkreta råd till skolledare och politiker om hur man kan ge lärarna bättre stöd framöver.

Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst studerade Sara ett Nordiskt skolutvecklingsprojekt inom digital didaktisk design och observerade och intervjuade de deltagande lärarna om möjligheter och utmaningar med sådant utvecklingsarbete.

– Flera av lärarna som jag har intervjuat vill ha utbildningsinsatser på sin arbetsplats. Både för att bli bekväma med tekniklösningarna som finns på skolan och för att sedan kunna omsätta pedagogiska idéer i praktiken.

– En annan slutsats är att utvecklingsarbetet är tidskrävande. Lärarna behöver få tid att utveckla, experimentera och reflektera över sin egen undervisning över tid. Fokus bör ligga på hur den digitala tekniken kan användas för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål. Dessutom behöver skolan utveckla metoder för att kontinuerligt följa upp och stödja utvecklingsarbetet.

Avhandlingen ger flera rekommendationer för hur man kan utforma utbildningsinsatser så att lärarna får ett bra stöd när de utvecklar sin undervisning med digital teknik utifrån ett tekniskt, pedagogiskt och ämnesmässigt perspektiv.

Läs även Saras kapitel i en ny bok, Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö (Gleerups).

Källa: pressmeddelande från Högskolan VästNy forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

onsdag 14 februari 2018

SUNETdagarna i Gävle

Vårens konferens för alla som arbetar med IT-tjänster i högre utbildning, SUNETdagarna, hålls vid Högskolan i Gävle 16-19 april. Konferensen innehåller förstås flera pass kring lärplattformsfrågor, den nya e-mötesplattformen Zoom och förstås den nya dataskyddsförordningen, GDPR.

Välkomsttalare är Marcus Hartmann, Teracom, som kommer att berätta hur man där hanterade krisarbetet och externkommunikationen när TV-masten utanför Borås rasade till marken våren 2016 och gjorde så att hundratusentals personer blev utan radio och TV under en tid.

Mer information, program och anmälan.

Förutom deltagande i SUSEC-middagen och torsdagens pass så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader.

tisdag 13 februari 2018

Nederländskt universitet utvecklar virtuell mobilitet via MOOCs

Bild: CC BY Some rights reserved by TU Delft
Delft University of Technology är ett av Europas ledande universitet när det gäller nätbaserad utbildning. Bland annat har de gett 66 MOOCs (öppna nätbaserade kurser) med cirka 1,7 miljoner registreringar under de senaste åren. Nu erbjuder de virtuell mobilitet för sina studenter (Virtual exchange). En artikel på sajten Class CentralTU Delft Students Can Earn Credit For MOOCs From Other Universities, beskriver hur detta fungerar. Studenter får välja att läsa en MOOC från ett utländsk universitet med möjlighet till examination och poäng i slutet (se vårens utbud). Kurserna ger mellan 1-6 poäng och ingår i studentens ordinarie studier. Just nu är kursutbudet ganska begränsat och hittills har bara cirka 100 studenter tagit vara på möjligheten men de planerar att utöka sortimentet under året.

Delft har också utvecklat en hållbar strategi för sin MOOC-satsning eftersom materialet används även i ordinarie kurser. Kurserna genererar väldigt mycket data kring studenternas lärande, hur de använder materialet och vad som fungerar bra/dåligt och detta användas i forskning och kursdesign.

måndag 12 februari 2018

Webinar: Distansutbildningsprojekt - vad händer när projektmedlen tar slut?


Det har funnits många bra projekt för att erbjuda nya utbildningsmöjligheter i kommuner som ligger långt ifrån den närmaste högskolan. Många av dessa projekt har lyckats och drivs idag som ordinarie verksamhet men många försvann när projektfinansieringen tog slut.

Nätverket NVL Distans (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) arrangerar ett nordiskt webbinarium om detta, Distance learning in rural areas - Is there life after the end of educational projects?, måndag 5 mars 13.00 - 14.00. Talare från Island, Finland, Norge och Sverige ger exempel på framgångsrika projekt och lyfter följande frågor till diskussion:
  • Vilka framgångsfaktorer finns för hållbar utveckling av distansutbildning utanför högskoleorter?
  • Vilka hinder finns och hur möter vi dessa?
Webbinariet arrangeras som en del av ett nytt Nordplusprojekt Presence at a distance i samarbete med projektet Nya vägar, lärcentranätverket NITUS, Fleksibel Utdanning Norge och University of Iceland.




lördag 10 februari 2018

Tal till text med Speechnotes

Speechnotes är ett webbaserat verktyg som omvandlar tal till text. Du behöver inget konto men verktyget fungerar endast i Chrome. Du behöver bara klicka på mikrofonikonen och tala tydligt så skrivs allt ner. När du är klar kan du enkelt spara din text till Word eller Google Drive där du kan redigera vid behov. Speechnotes klarar 34 språk (inkl svenska) samt många regionala varianter (t ex olika former av engelska, spanska, arabiska).

Ett utmärkt verktyg för att skriva ner föreläsningar, intervjuer, återkoppling mm. Det finns även som webbapplikation i Google's Chrome Web Store.


torsdag 8 februari 2018

Nya vägar för livslångt lärande i hela landet - konferens

Sverige var tidigt ute med distansutbildning och under 2000-talet fanns det många kurser och utbildningar för alla som inte kunde eller ville flytta till en högskoleort för att utbilda sig. Idag har utbudet på distansutbildningar krympt och konferensen vill lyfta frågor kring ökad flexibilitet och nya vägar till högre utbildning.

Konferensen Nya vägar, 16-17 maj i Västervik, ska diskutera nya möjligheter till livslångt lärande i hela landet, bättre samverkan mellan lärosäten, näringslivet och offentliga verksamheter och nya pedagogiska och tekniska möjligheter som kan bredda rekrytering till högre utbildning. Teman som kommer att diskuteras under konferensen är: Livslångt lärande, Kompetensförsörjning, Kompetensutveckling, Högre utbildning och Arbetsmarknad, Högre utbildning och god samhällsutveckling i hela landet, Tillgång till högre utbildning och FoU i landsbygdskommuner.

En av de största utmaningarna för mindre kommuner på landsbygder är kompetensförsörjningen. Vi behöver hitta nya vägar för att säkerställa en hållbar samhällsutveckling i hela landet.

Geografin spelar idag en avgörande roll för vilka möjligheter individen har att ta del av högre utbildning. Det påverkar näringslivets konkurrenskraft och välfärden runt om i landet – inom allt från industri och tjänstesektor till skola, vård och omsorg.

Nya vägar behövs för en hållbar samhällsutveckling i hela landet. Det kan betyda nya sätt att planera och finansiera högre utbildning. Det kan också innebära mer flexibla former för lärande än de som används idag
.

Konferensen arrangeras av Campus Västervik, Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län, Tjustbygdens Sparbank och TCO. 

tisdag 6 februari 2018

Bibblan bildar - utveckla din digitala kompetens

En ny nationell bildningsplattform, Bibblan bildar, innehåller mycket information, filmer och korta kursmoduler om olika aspekter av digitalisering, enligt en artikel i Biblioteksbladet, Ny digital plattform för kompetensutveckling. Plattform riktar sig mot allmänheten och speglar den kompetens som folkbiblioteken erbjuder inom områden som datoranvändning, internet, e-tjänster, källkritik, kommunikation, säkerhet, söka information och tillgänglighet.

- Det finns oerhört mycket kompetens ute på folkbiblioteken, vi vill samla den på ett ställe och minska den digitala klyftan, säger Sofia Murray, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek som tillsammans med kollegan Gunilla Fors varit projektledare.

Satsningen ingår i Kungliga Bibliotekets projekt Digitalt först med användaren i fokus och Malmö stadsbibliotek fick uppdraget att ta fram plattformen. Nu är det tänkt att hela landets bibliotek kan bidra med moduler och filmer.

Här får du ett litet smakprov - en film om hur du avslöjer falska bilder på nätet.

måndag 5 februari 2018

Alla norska böcker fram till 2000 nu på nätet

Bild: Nasjonalbiblioteket
Norge har blivit det första landet i världen att digitalisera det nationella litteraturarvet och göra det fritt tillgängligt på nätet. Enligt ett pressmeddelande från Nasjonalbiblioteket, No kan du lesa alle norske bøker til og med år 2000 fritt på nettet, har man scannat in alla böcker publicerade i Norge fram till 2000 och lagt ut dem på en ny biblioteksportal, Bokhylla.no. Tack vare ett unikt samarbetsavtal med organisationen Kopinor får upphovsmännen ersättning för sina verk som nu kan läses av alla som bor i Norge. Samlingen är bara tillgänglig för dem som har en norsk IP-adress.

Enligt den norska kulturministern Trine Skei Grande:

- Eg meiner at litteratur og kunnskap skal vera tilgjengeleg for alle. Brei og enkel tilgang til litteratur på norsk er viktig for danning, demokratisk deltaking, utvikling av språkkjensle og identitet. Bokhylla.no gjev folk i Noreg ein unik tilgang til den nasjonale kulturarven vår.

Digitaliseringsarbetet har pågått intensivt sedan 2006. Under 2018 planeras en vidare satsning på en del böcker publicerade sedan 2000.

fredag 2 februari 2018

NITUS vårstämma i Värnamo

Campus Värnamo/Gummifabriken CC0 Public domain on Pixabay
Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, har sin vårstämma  på Campus Värnamo, 18-19 april, med temat Entreprenörskap ”På redit” (= på riktigt). Mötet fokuserar på entreprenörskap och utbildning, i synnerhet med koppling till lärcentra. Med start på kvällen den 17 april finns ett varierat program med studiebesök på lokala företag, föreläsningar och paneldiskussioner med entreprenörer.

Mer information och anmälan (pdf-fil).

onsdag 31 januari 2018

Poesi på nätet

CC0 Public domain on Pexels
Poesi syns ganska sällan i vardagslivet men på nätet finns det mycket aktiva grupper som diskuterar och ger återkoppling på varandras dikter. En ny avhandling av Julia Pennlert (Umeå universitet), Poesi pågår, har studerat nätgemenskapet Poeter.se under perioden 2003-2016. Sajten har cirka 37 000 medlemmar och här kan man publicera sina dikter och få återkoppling från andra medlemmar i en livlig diskussion. Enligt en artikel på Forskning.se, Poesin frödas på nätet, kan man beskriva Poeter.se som ett slags Facebook för poesi och bevis för att poesi utvecklas starkt idag, även om allmänheten inte är så medveten om det.

Avhandlingen analyserar de omfattande och djupa diskussionerna som pågår på Poeter.se (cirka 300 dikter och 500 kommentarera publiceras varje dag). Här finns en guldgruva för litteraturforskning om den kreativa processen och om poesins plats i dagens digitala medielandskap.

Hon har samlat tusentals texter och aktiviteter bland deltagarna som sker på sajten, i en databas. Ett material som är sökbart och möjligt att bearbeta utifrån mängder av olika infallsvinklar.
– På detta sätt visar min avhandling också hur litteraturforskningen kan använda sig av digitala metoder för att studera ett material som befinner sig online, och hur nya former av humanioraforskning som numer samlas under rubriken digital humaniora kan tillämpas i praktiken.

Ladda ner avhandlingen: Poesi pågår – en studie av Poeter.se 2003-2016

tisdag 30 januari 2018

EUA sätter fokus på högskolepedagogik


EUA (European University Association) har publicerat en viktig principförklaring, Learning and Teaching in Europe’s Universities, om högskolepedagogikens roll. Dokumentet betonar att studenternas lärande alltid ska stå i fokus för all högre utbildning och att man ska skapa kreativa, aktiva och innovativa lärmiljöer utifrån relevant forskning och anpassade efter samhällskrav och studenternas behov. Undervisning bör ha en central roll för alla inom akademin och bra undervisning ska vara meriterande. Lärosäten ska skapa en tydlig strategi för högskolepedagogisk utveckling. gärna i samarbete med andra lärosäten både nationellt och internationellt.

- The purpose of the present paper is to contribute to efforts aimed at enhancing the quality and relevance of higher education provision and underline the importance of L&T as a core mission and responsibility of universities. EUA believes that universities and their members must drive developments in L&T and this requires close collaboration with all major stakeholder groups, including national and European policy makers.

måndag 29 januari 2018

Modern kursdesign - ny guide

CC BY-NC-ND by JISC
Hur skapar vi kvalitet i vår undervisning och integrerar digitalt lärande i våra utbildningar? En ny guide från brittiska JISC, Designing learning and assessment in a digital age, ger en helhetssyn på kursdesign baserad på de senaste årens forskning och praktik.

- In this guide, we focus on elements of learning and assessment design that research tells us are significant in both the higher and further education and skills sectors.

- Drawing on interviews with staff in colleges and universities, and a decade of research into technology-enhanced curriculum design, we explore how digital tools can make a difference to the art of learning design.


Guiden beskriver samspelet mellan fyra faktorer, lärandemål, lärmiljöer, studenter och lärare/mentorer/handledare, och består av fyra delar i en cyklisk process (se bilden till höger):

  • Discover: Var är vi nu? Lärandeanalys, kvalitet, studentinflytande
  • Dream: Vart är vi på väg? Mål, strategi, principer, lärandeformer
  • Design: Vad behöver vi? Kurser, moduler, lektioner, bedömning
  • Deliver: Hur kommer vi dit? Kompetensutveckling, studentengagemang, infrastruktur, lärmiljöer, administration

Varje avsnitt innehåller filmer, fördjupning och länkar till goda exempel från brittiska lärosäten.

fredag 26 januari 2018

”Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan” - debattartikel


Den statliga utredningen om fjärrundervisning i skolan är alldeles för begränsad för att kunna möta det ökande behovet, särskilt i mindre kommuner. Det menar 75 kommunstyrelseordföranden i en debattartikel i Svenska Dagbladet”Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan”. Problemet är en stor brist på behöriga lärare i många ämnen och det drabbar mest mindre kommuner i glesbygden med små elevgrupper. Med fjärrundervisning får dessa elever tillgång till behöriga lärare men artikeln menar att regeringens nuvarande förslag inte räcker.

Utredningen föreslog att fjärrundervisning tillåts från årskurs 7–9 i grundskolan samt i gymnasieskolan, i alla ämnen utom de praktisk-estetiska. Moderna språk ska tillåtas från årskurs 1–6. Artikelförfattarna vill utöka detta så att även yngre elever får möjlighet till fjärrundervisning och att huvudmannen ska få bestämma vilka ämnen som kan få fjärrundervisning.

- Utredningens förslag skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2018. Men svensk skola behöver mycket mer fjärrundervisning än vad utredningen föreslår. Regeringen måste därför skyndsamt lägga fram en proposition där våra förslag tillåts komplettera utredningens så att vi snabbt får ökade möjligheter till fjärrundervisning.

Begreppet fjärrundervisning betyder i detta sammanhang att läraren undervisar via videolänk från en annan kommun men att eleverna har en handledare i klassrummet som ger praktiskt stöd.